torsdag 19 november 2009

Allas vår älskade Gaston




Gaston 1997-2009

Ja det är först nu jag orkar skriva om min älskade gamla Gaston, vår stora profil! Han har sedan drygt 2 veckor tillbaka fått somna in och finns nu i hundhimlen bland alla gamla vänner som redan är där.
Det är så tomt här, förskräckligt tomt faktiskt. Samtidigt en liten lättnad då han inte var frisk, men nu när han springer däruppe så han han inga krämpor mer... Detta är en av dom mörka baksidorna med och ha djur, när dom måste lämna en kvar! Ursch.....
Jag försöker glädja mig åt alla andra som finns kvar, men var och en har ju sin plats i hjärtat på mig fast att jag har många hundar. Vid såna här tillfällen så undrar jag alltid; - ska jag verkligen ha hund, eller djur överhuvudtaget? Jag blir alltid så himla ledsen.... Men det är väl som vi brukar säja jag och H, hade man inte dom här känslorna. Ja då ska man ju inte heller ha några djur. Då är man väl ingen sann djurvän! Visst ligger det något i det.
Hörs Susanne

1 kommentar:

Pillargontanten sa...

Tråkigt! Vet exakt vad du går igenom :O) Och visst alla har en speciell plats, men vissa har en extra!